NVSK toppar formen

Detta gör vi då det i år är den bästa svamphösten på flera år.

När första svampvandringen blir kommer att presenteras på forumet samt kalendern.
Anmäl dig till Lasse på telefon 073 08 49 119.

Svampbok går att få till det fina priset av 40 kr så länge böckerna räcker!!!

_______________________________________

Nedan kommer en lista på de matsvampar som jag tycker är värda att lära sig. Sidhänvisningar är till den utmärkta boken “Svampar i naturen, kulturen & köket” som går att köpa.

Graderingen av matsvampar är alltid subjektiv, och får ses som min personliga rangordning av de olika svamparna. Jag skulle bli allra gladast av att hitta en stjärnhovstryffel, vilken jag bara smakat en bit från en utställning. Vidare så blir jag gladare av att hitta min favoritsvamp mandelriskan jämfört med om jag hittar kantareller. Men jag äter hellre kantareller än champinjoner. Så skulle man kunna försöka gradera svamp efter svamp. Graderingen mellan ☺ och ☺☺ är mycket sumarisk. Min rekommendation är att du försöker lära dig några ☺☺☺ svampar i taget, även om vissa som är lite mindre goda kan få hänga med som utfyllnad ibland.

Se denna lista som ett litet hjälpmedel att hitta de goda svamparna i den ovan nämnda utmärkta svampboken. Få karaktärer har tagits med, utan här hänvisar jag istället till boken. Förväxlingssvampar har främst nämnts då mycket snarlika och farliga sådana finns. Var därför alltid helt säker på de svampar som får följa med hem i matsvamps-korgen. Lär dig någon/några bra matsvampar i taget, som du blir helt säker på.

_______________________________________

SVAMPLISTA – goda matsvampar och våra dödligt giftiga svampar

Sidhänvisning till boken “Svampar i naturen, kulturen & köket” av Mossberg / Nilsson / Persson

☺ = matsvamp

☺☺ = god matsvamp

☺☺☺ = utmärkt matsvamp

☺☺☺☺ = Lasses favoritmatsvamp

╬╬ = mycket giftig (ibland med dödlig utgång)

╬╬╬ = dödligt giftig

ÄTLIGA SVAMPAR

Stenmurkla ☺☺☺╬╬ 74-75.

Ska avkokas i rikligt med vatten minst två gånger eller torkas i rumstemperatur för att avlägsna giftet. Man ska ej vistas där stenmurklan torkas. Vid torkning vid hög temperatur (i ugn) omlagras giftet och blir ej flyktigt, dock är giftet fortfarande vattenlösligt. Man bör därför koka av även torkade murklor om man inte är helt säker på att de har blivit torkade i rumstemperatur. Även lite gift är cancerogent.

Toppmurkla ☺☺☺ 78-79.

Flera olika former eller arter. Behöver ej avkokas.

Stjärnhovstryffel ☺☺☺☺☺ 84-85.

Mer än bara “utmärkt matsvamp” och mer än favorit… Jämför äkta tryfflar i Frankrike!!!
Är en vit hopskrynklad murkla som växer mer eller mindre underjordiskt. Mycket uppskattad krydda, bör finfördelas och smörstekas. Sällsynt svamp som främst förekommer i S Sverige upp till Stockholm. Det finns även fler ”äkta” utmärkta tryfflar i Sverige, t.ex. på Gotland.

Röksvampar ☺ till ☺☺ 90-94.

Alla röksvampar som är mjuka och rent vita inuti är ätliga. Godast är de som har en fot, t ex vårtig röksvamp, skålröksvamp och långfotad röksvamp samt jätteröksvamp.

Fingersvampar 102-107.

Kamfingersvamp och druvfingersvamp är de enda som ska plockas som matsvampar. I vissa böcker anses de vara bra matsvampar. Den senare känns igen på de röda topparna längst ut på fingrarna, bör avkokas för att minska bitter smak. Gula fingersvampar är en outredd och mycket svår grupp som bör undvikas, en eller flera giftiga arter.

Blomkålssvamp ☺☺☺ 106-107.

Växer tillsammans med tall, aromatisk lukt och smak. Ovanlig norr om Stockholm.

Svart trumpetsvamp ☺☺☺ 108-109.

Svart hinnlik svamp med ihålig fot. Växer i mullrik mer eller mindre lövdominerad skogsmark.

Rödgul trumpetsvamp ☺☺☺ 108-109.

Lik trattkantarell men utan skivlika åsar på hattens undersida samt utan markerad gräns mellan fot och hatt. Växer på näringsrik fuktig mark.

Trattkantarell ☺☺☺ 112-113.

Växer i mossig barrskog. Inga farliga förväxlingssvampar, jämför ovan samt ev. med gullnav1ing och slemmurkling.

Kantarell ☺☺☺ 110-111.

Växer i många olika miljöer; lövskog, barrskog, tallhällmark, fjällbjörkskog m fl. Den bleka kantarellen växer oftast med ädla lövträd. Falsk kantarell är en ofarlig förväxlingssvamp som inte luktar eller smakar som kantarell. Den är spensligare och har mer rödorange färg på skivorna. (Kantarellen har eg. bara åsar.)

Blek taggsvamp ☺☺☺ 116-117.

Taggar nedlöpande och med kraftig fot.

Rödgul taggsvamp ☺☺ 116-117.

Taggar ej eller föga nedlöpande. Ej lika kraftig svamp som föregående och något sämre matsvamp, speciellt som gammal.

Fårticka ☺ 124-125.

Rör täta, hårt sittande på hatten. Rören skiftar i gult. God att panera eller krydda med t ex vitlök. (Hos brödtickan skiftar rören i ljust rödbrunt och dennas smak är något bitter.) Vid stekning i järnpanna blir den svart, annars gul.

Soppar som ska undvikas är sådana som har röda eller rosa rör, samt sådana som har röd färg på hatt eller fot. (Pepparsoppen har rödaktig fot men är dessutom citrongul i fotbasen.)

Stensopp, Karljohansvamp ☺☺☺ 142-143.

Egentligen tre olika arter med olika växtmiljöer och hattfärger; ljusbrun, chokladbrun samt
rödbrun. Som äldre är rören gula, som yngre vita till gulvita. Har ljust ådernät på foten. (Gallsoppen har rosa rör, som ung dock vita. Den har ett mörkt ådernät på foten samt smaken är bitter.)

Smörsopp ☺☺ 152-153.

Mörkbrun hatt som i väta är slemmig. Har ett inre hylle som bildar ring på foten. Växer med tall.

Grynsopp ☺☺ 150-151.

Lik smörsopp men utan ring och något ljusare hatt.

Brunsopp ☺ 150-151.

Lik stensopp men med slät fot som ej är lika kraftig.

Sammetssopp ☺ 148-149.

Lik brunsopp men med filtartad mjuk hatthud.

Lärksopp ☺ 154-155.

Har ring men är gulare än smörsopp. Växer endast under lärk.

Sandsopp ☺ 156-157.

Hatt och fot brungul, rör mörkt senapsgula. Kött ljust orangegult, oftast blånande.

Strävsoppar ☺ – ☺☺ 158-161 är en grupp med s.k. filttofsar på foten. Alla är ätliga. Tre vanliga arter är:

Aspsopp ☺☺ 158-159.

Ljusa till ljusbruna filttofsar, brunorange hatt.

Tegelröd björksopp ☺☺ 158-159.

Svarta filttofsar, brunorange hatt, kött svartnande.

Björksopp ☺ 160-161.

Brun hatt, godast som mycket ung.

Citrongul slemskivling ☺☺ 164-165.

Brungrå hatt som är slemmig i väta, går att skala av. Skarpt gul i fotbasen även i köttet.

Ostronmussling ☺☺ 166-167.

Växer på lövträd främst i södra Sverige. Ofta odlad – se sidorna 54-55, godast som ung.

Sotvaxskivling ☺☺☺ 172-173.

Svartbrun hatt och fot. Vita glesa skivor som är mer eller mindre nedlöpande. Parfymartad lukt
och smak, (jämför ev. olivvaxskivling och mörk trattskivling).

Frostvaxskivling ☺ 172-173.

En av de senaste plockbara svamparna.

Ängsvaxskiv1ing ☺☺☺ 168-169.

Hela svampen brungul.

Äggvaxskivling ☺☺☺

Lik ovan men med ljus hattovansida, skogsmark.

Scharlakansröd vaxskivling ☺☺☺ 174-175.

God men sällsynt.

Riddarmusseron ☺☺☺╬╬?? 178-179.

Gul till rödbrungul hatt. Kraftigt gula skivor mjölliknande lukt och mild smak. En mycket snarlik art finns, bitter gulmusseron, som är ljusare på hatten samt ljusgula skivor och som har bitter smak. (Svavelmusseron luktar mycket illa och är mindre.) Nya rön från Frankrike rapporterar några dödsfall av riddarmusseron under tall. Om detta är helt bekräftat är ännu något osäkert, men så länge bör denna svamp undvikas.

Vårmusseron ☺ 176-l77.

En av de få ätliga svamparna på våren. Jämför dock med andra musseroner samt bolmörtsskivling.

Blåmusseron ☺ 184-185.

En vitsporig svamp till skillnad från de brunsporiga blå spindelskivlingarna. Bör förvällas.

Honungsskivling ☺ 188-189.

Vitsporig stubbsvamp med ring. Ätlig som ung. Kan ge allergiska reaktioner hos vissa.

Vinternagelskivling ☺ 198-199.

En svamp som går att plocka mitt i vintern. Växer på döda lövträd. Uppgifter finns att den ska kunna motverka cancer.

Nejlikbroskskkivling ☺ 200-201.

Hatt ljusbrun, oftast med en något mörkare puckel. Skivor glesa, fot mycket seg. Går att torka och åter uppliva till samma form. Där den växer blir gräset mörkare, en s.k. häxring.

Kamskivling ☺ 210-211.

Kallas även strimmig flugsvamp eller ringlös flugsvamp. Olika arter i olika färger. Giftig rå, men ätlig efter tillagning. Har ihålig fot.

Jättekamskivling ☺☺ 210-211.

Grågrön hatt, gråvattrad fot, stora grå hylleplättar, strimmig hattkant och ihålig fot. Förr kallad parkflugsvamp. OBS!!! Jämför med lömsk flugsvamp.

Stolt fjällskivling ☺☺☺ 214-215.

Fot hög och mörkt vattrad. Ringen är seg men god rå, går att flytta längs foten. Smak mild och nötaktig. (Rodnande fjällskivling har vit fot samt rodnande kött. Något bitter)

Ängschampinjon ☺☺☺ 218-219.

Fot mot basen avsmalnande, tunn ring på foten, gulnar ej. Lukt angenäm, smak mild. Växer på gräsmark och hagmark.

Snöbollschampinjon ☺☺☺ 220-221.

Flera snarlika arter. De flesta har uppsvälld fotbas. Gulnar långsamt vid tumning. Ring “dubbel”, uppsprucken i mer eller mindre stjärnlikt mönster. Har den negativa egenheten att uppta och anrika kadmium. Lukt angenäm, smak mild.

Kungschampinjon ☺☺☺ 222-223.

Lik ovan men med gulbrun fjällig hatt.

Skogschampinjon ☺ 222-223.

Lik ovan men mindre och med brun fjällig hatt. Mer eller mindre rodnande kött.

Champinjoner som gulnar mycket snabbt till citrongult vid rispning samt champinjoner med dålig lukt och smak ska undvikas.

Fjällig bläcksvamp ☺ 224-225.

Ätlig medan den är vit. Då den har fått rodnande eller svarta skivor ska den undvikas. Växer i gräsmattor eller rabatter.

Grå bläcksvamp 224-225.

Giftig i kombination med alkohol, antabusliknande gift. (Kan ev. ge män sterilitet ?)

Fjällig tofsskivling ☺ 232-233.

Växer på lövträd, sydlig.

Föränderlig stubbskivling ☺☺ 232-233. (Förr kallad föränderlig tofsskivling)

Hattfärg varierar med fuktigheten, oftast är hattkanten mörkast. Växer på stubbar.
OBS!!! mycket lik den dödligt giftiga gifthättingen (Galerina marginata). Denna har ljusa gryn på en mörkbrun fot medan föränderlig tofsskivling har mörkbruna fjäll på en ljusbrun fot.

Rynkad tofsskivling ☺☺ 238-239.

Gulbrun hatt med ljust pudrad mitt, hattkant mer eller mindre rynkad. Har tydlig ring, fot ovan ringen vattrad. OBS – en mycket snarlik spindelskivling finns, denna saknar dock ring.

Gråvit mjölskivling ☺☺☺ 250-251.

Vit svamp med vita till rosa nedlöpande skivor. Sporer rosa till röda. Lukt som av stark “gurka”.
OBS!!! Mycket snarlik gifttrattskivling (Clitocybe rivulosa). Den senare är dock vitsporig.

Blodriska ☺☺ 256-257.

Morotsröda mjölkdroppar samt brottyta. Hatt matt orange med ärggrönt inslag. Knuten till gran. Ofta maskäten, annars en mycket bra matsvamp.

Läcker riska ☺☺☺ 256-257.

Lik ovan men med gropar i foten. Knuten till tall.

Mandelriska ☺☺☺☺ 260-261.

Stor kraftig orangebrun riska som utsöndrar rikligt med vit mjölksaft. Blir brun efter saften samt i brottytor. Lukten är stark som av skaldjur. Finns främst i S och M Sverige.

Tegelkremla ☺☺ 266-267.

Orange till orangeröd hatt. Med tiden grånande kött.

Mandelkremla ☺☺☺ 272-273.

Matt brunröd hatt, gräddgula skivor som har tydligt tvärgående åsar.

Vinkremla ☺☺ 276-277.

Hatt eller åtminstone hattkant vinröd. Fotens kött så småningom grånande.

Sillkremlor ☺☺☺ 274-277.

Flera olika raser eller arter med olika hattfärg; röd, gulbrun eller matt grön. Fot och skivor brunfärgas vid tumning. Lukt åtminstone hos äldre exemplar som skaldjur.

Kantkremla ☺☺ 272-273.

Köttrosa hatt med naken hattkant. Fot kompakt.

Grönkremla ☺ 278-279.

Växer med björk. (Jämför lömsk flugsvamp.)

Brokkremla ☺☺ 278-279. (Förr kallad mellankremla.)

Lila-grön melerad hatt. Växer i lövskog i S och M Sverige

Mild gulkremla ☺ 232-233.

Guldkremla ☺☺ 270-271

Alla kremlor med mild smak är ätliga.

DÖDLIGT GIFTIGA SVAMPAR

Vit flugsvamp ╬╬╬ 206-207.

Rent vit till gulvit svamp. Tunn ring nära hatten som lätt kan falla bort. Strumpan sitter ofta djupt i mossan och kan förbises. Har en obehaglig sötkvalmig lukt. Växer i mossig granskog (samt i bokskog).

Lömsk flugsvamp ╬╬╬ 208-209.

Hatt olivgrön till brungrön. Ibland helt brun eller vit. Lukt som ovan, dock ej lika stark och obehaglig. Växer oftast i bokskog men även i annan näringsrik lövskog/lövhagar i S och M Sverige.

Toppig giftspindling ╬╬╬ 246-247.

Kallas även toppig giftspindelskivling. Hatt brun och oftast med en toppig puckel. Skivor bruna och relativt glesa. Fot brunt till ljusbrunt vattrad. Svagt rättiksartad lukt. Relativt vanlig i barrskog, oftast i fuktig skog. En annan liknande och lika giftig art finns i S Sveriges bokskogar.

Tegelröd trådskivling (gifttråding) ╬╬ Inocybe patouillardii / I. erubescens

Kraftig beige-vit svamp som rodnar vid beröring. Skivor brungrå. Kan förväxlas med champinjon. Växer i kalkrika jordar i S och M Sverige. (Sällsynt)

Bolmörtsskivling ╬╬ 250-251

Kraftig gråvit svamp. Skivor först vita sedan rosa. Rosa till röda sporer. Växer i parker och lövlundar (lövhagar) i S och M Sverige. Förgiftningsförlopp individuellt eller så varierar svampens giftighet.

Gifthätting ╬╬ samt Gifttrattskivlig ╬╬

Se föränderlig stubbskivling samt gråvit mjölskivling, vilka bör undvikas som matsvampar.

Leave a Reply

Top
Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com