NVSK-are ser ljuset i Tunneln

Till slut ringer FMV och meddelar att han är framme hos Olle när som helst. Jag kan då i lugn och ro köra halvtimmesresan hem till Olle och därefter bjudas på husesyn samt fika innan FMV dyker upp. Efter en snabb ompackning bär det av. I höjd med Årsta så påtalar FMV (Försvarets MatVrak) att vi måste börja titta efter en bra restaurang. För att göra denna initiala reseskildring kort så kom vi i alla fall fram (efter ett antal matpauser) till Torsby så att vi trotts allt hann ett 2-timmarspass innan tunneln stängde kl. 20.00. Tyvärr var Proskitmannen frustrerad då hans månadsbeting nu inte kunde uppfyllas.

Vi som var där var bl.a. Axa-Peter, Dietist-Jenny, Tobias Fredrikson, Proskitmannen, FMV-Martin, O-Per, Rotebro-Stakarn, Mario och Broms-Kalle. De tre sistnämnda även kända som den stålsicklande sekten. Andra ljusglimtar i tunneln var Martin Larsson, Stefan ”Rastaflätan” Ekman, m.fl.

Lördagen startades med ett bryskt uppvaknande och halvt försovna kastade vi oss upp till frukost som Dietist-Jenny ordnat. Till Försvarets matvraks stora besvikelse var gröten slut, men efter ilassande av alla rester inklusive några avocados och det obligatoriska ölglaset med olivolja så började i alla fall en del krafter återkomma till denna rakade kaka. Dietist-Jenny hade sparat ett ägg speciellt åt Proskitmannen och efter detta var han inte sig lik på hela dagen. Därefter fick vi vallningsinstruktioner av Bröderna Fredrikssons vallare. Sen var det in i tunneln igen. Proskitmannen skulle absolut vinna vartenda varv efter dagens frukostupplevelser.

Efter lunch nere på ”stan” blev det teknikträning. Vi blygsamma NVSKare hamnade inte helt oväntat i elitgruppen med Tobias Frediksson. ”Tobbe” sa hela tiden att –det ser bra ut men kan ni inte åka lite långsammare! Sen fortsatte åkning på egen hand. FMV var dock ganska snart tvungen att gå in för ett återhämtningsmål och en i nyllet kritvit Proskitman började låta O-Per komma före i vavningarna varvid även han gav upp för denna dag.

Efter lite högoktaniga kalorier, bastu och dusch var det dags för ett av dagens huvudmål. Axa-Peter rekommenderade en buffé-restaurang bara 300 meter bort. Efter en utförlig vägbskrivning så var vi på väg och när vi sen vadat till knäna i lera, halkat på ändorna i mörkret och slagit oss fram med machetes under närmare en timme så kunde vi till slut skymta en liten sylta i en skogsglänta. 4 tacos senare såg FMV och O-Per till att ordna skjuts tillbaks men Proskitmannen som normalt brukar åka upp i nordmarka med tält för att få lite skidåkning envisades med att vinna även den nu egenhändigt påkomna tävlingen att ta sig tillbaks utan bil. Väl tillbaks kunde vi luta oss tillbaks och lyssna på Dietist-Jennys föreläsning om hur kosten skall komponeras hos framgångsrika skidåkare. FMV-Martin envisades med att påstå att en bra frukost skulle bestå av 10 ägg och ett glas olivolja. Dietisten kunde dock som max sträcka sig till 7 st ägg och en avocado.

Efter en ny försovning nästa morgon och efter ånyo ihävande av frukostrester (dock denna gång inklusive gröt till någons stora tillfredställelse) så meddelar en snuvig O-Per att han lämna VO i dagens omvända jaktstart. Proskitmannen, med Värmdörullen i färskt minne, blir alldeles utom sig och får euforisk segeryra efter denna rättmätiga revansch.

Efter att alla åkt en del i tunneln även denna sista dag så avrundade Pro-skit och O-Per det hela med en rullskidtur. Olle fick dock då springa in i tunneln för att lämna rumsnyckeln till eftersläntaren Martin varvid receptionspersonalen undrade om det var bra rull där inne.

Hemresan som startades i senaste laget kan sen sammanfattas med följande ordväxling:

Proskitmannen utbrister: jag kör ju ganska bra.

Från baksätet hörs: det kan ju diskuteras; kanske bra men inte tillräckligt fort!

Leave a Reply

Top
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com