Resan till 12 timmars

I NVSK lag 1 åkte:
Tobias Nylander
Arvid Claesson
Patrik Johansson
Martin Lasu (FMV)
Per Eliasson (Hybrid-Per)
Christofer Salmén
 

I NVSK lag 2 åkte:
Sture Nordlöf (Filtret)
Peter Norin (Hälsinge-Peter)
Lars Gulliksson (Pastorn)
Karl-Åke Persson (Broms-Kalle)
Olle Paulson (Proskit-mannen)  

Fredag 18 juni.
Vi åkte ned till Falkenberg i 3 bilar. I min bil så var vi 4 personer och vi lämnade Stockholm först av de 3 NVSK-bilarna. Vi hade en del att fixa med på vägen ner till Falkenberg. Vi skulle bla hämta alla 11 startkuveren med nummerlappar och chip på Falkenbers motorbana samt handla mat åt hela NVSK-gänget.

Jag lyckades hämta upp de övriga tre som skulle åka med min bil på de platser och den tid vi bestämt. Hybrid-Per var dock jätteblöt då han hade gått sista biten till mötesplatsen och då överraskats av ett plötsligt spöregn. Den sista som hämtades upp var Proskit. Han fick fullt upp redan från början. Det hade hänt en olycka på det laboratorium där han arbetar. Ett provrör innehållandes något konstigt ämne hade exploderat när det togs ut från ett kylskåp. Det fanns risk för att den mycket giftiga gasen cyanväte skulle bildas efter explosionen. Proskits mobil gick varm då han fick styra upp räddningstjänsten från vår bil. Räddningstjänstpersonalen fick ha en superskyddsutrustning på sig för att kunna säkra labbet från ytterligare olyckor samt ta hand om skadad personal. Det hela var mycket dramatiskt enl Proskit.

Då jag lämnat Värmdö i god tid (kl 12.00) så trodde jag/vi att det inte skulle vara något problem att hinna med att uträtta det vi skulle på vägen ner till Falkenberg. Vi hade ju Tobias med i bilen så det skulle inte vara något problem att hitta.
När det efter Jönköping började dra ihop sig till att svänga av på mindre vägar så missade vi naturligtvis (i sann NVSK-anda) att svänga där vi skulle. Tobias hade förvarnat mig om att vi skulle svänga om några mil. Därefter gick han in i en annan värld och var helt uppslukad med att plugga inför sin examensredovisning som han skulle göra i Helsingborg på måndagen direkt efter helgen.

Jag missade naturligtvis att svänga där vi skulle ha svängt, och ingen annan i bilen märkte detta. Vi körde flera mil för långt innan vi upptäckte vårt misstag.

Tobias ringde då sina föräldrar och tillsammans med dem och de övriga i bilen som då plötsligt blev mycket engagerade och börjat titta i kartböcker och aktiverade GPS-erna i sina mobiltelefoner, så kom man fram till att vi inte skulle vända utan att vi skulle fortsätta rakt fram och sedan svänga vänster i Ulricehamn istället.
Ok nu var alla i bilen helt fokuserade på hur vi skulle köra för att komma rätt. Vi fortsatte rakt fram några mil tills vi började undra varför vi inte kom fram till Ulricehamn någon gång. Mycket märlligt, vart hade Ulricehamn tagit vägen.

Plötsligt uppenbarade sig en inre syn för mig. Hade vi inte kört igenom Ulricehamn innan de övriga i bilen kommit fram till hur vi skulle köra. Jo så var det. Vi blev tvungna att vända och nu var det helt fokus på att köra rätt. Vi skulle hämta startkuverten på Falkenbergs motorbana senast kl 20.00.

Nu blev det till att köra jättefort för att hinna och då på småvägar. Dessa småvägar såg ut att vara superhärliga rullskidvägar, synd bara att det blev så bråttom. Vi kom fram till motorbanan kl 19.58. Pust vi hann.

Sedan var det att fortsätta i ilfart till Willys i Falkenberg och handla innan de stängde (kl 21.00). För att komma ifrån motorbanan så blev vi tvungna att köra ett varv på denna. Jag tror att vi då satte ett nytt banrekord. Vi hann komma in i affären strax innan de stängde. Tänk att det blev så bråttom och stressigt fast vi startat i så god tid.

FMV var ju med på resan men åkte inte i vår bil. Han ringde flera gånger för att förvissa sig om att vi handlade tillräckligt med mat för att överleva helgen.
Vi handlade då mat för flera tusen kronor för att vara säkra på att vi (och särskilt FMV) inte skulle vara hungriga under helgen.

Tillslut så kom vi fram till Nylanders sommarstuga. Efter ett tag kom även de två andra bilarna lagom till att sätta sig vid ett färdigdukat matbord och intaga en mycket god köttfärssås/spagetti som tillagats av mästerkocken Tobias.

Här fick jag för första gången träffa de två trevliga och duktiga skidungdomarna Patrik och Arvid.
Jag hade dock svårt för att lära mig vem som var vem av dessa två under helgen. Jag klarar bättre av att lära mig en person i taget.

FMV var ju med på resan men åkte inte i vår bil. Han ringde flera gånger för att förvissa sig om att vi handlade tillräckligt med mat för att överleva helgen.
Vi handlade då mat för flera tusen kronor för att vara säkra på att vi (och särskilt FMV) inte skulle vara hungriga under helgen.

Tillslut så kom vi fram till Nylanders sommarstuga. Efter ett tag kom även de två andra bilarna lagom till att sätta sig vid ett färdigdukat matbord och intaga en mycket god köttfärssås/spagetti som tillagats av mästerkocken Tobias.

Här fick jag för första gången träffa de två trevliga och duktiga skidungdomarna Patrik och Arvid.
Jag hade dock svårt för att lära mig vem som var vem av dessa två under helgen. Jag klarar bättre av att lära mig en person i taget.

Fortsättning följer här http://www.nvskidor.se/artikel/273/

Leave a Reply

Top
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com