Vi blev en tapper men liten skara bestående av Andreas, Gustaf, Lasse och Sture.
När alla redan var på plats och man väntar på ev. eftersläntrare fick vi samtal från en skrovlig röst i telefonluren. Denna kraxiga röst förstår man efter ett tag tillhör den annars så kaxige Mattias. Det visar sig att han inte haft den ringaste möjlighet att ta sig ur sängen efter en riktigt rejäl fredagsbläcka. Förutom ett helrör Kosken fick han med sig en tajt spinningbrud i sängen. Vidare efterforskningar om hon var en snygging eller inte har fallerat p g a att Mattias har stora minnesluckor av fredagskvällen. Det vi fick ut av samtalet var att Mattias lyckades väsa fram -Jag är trött i armar, ben och alla möjliga andra lemmar.

När det äntligen bar iväg blev det stopp efter 2 meter, då Sture ville ha plastpåsar på fötterna då det började regna. Sen gick det bättre och Lasse tog täten (la sig 100 meter framför) och visade vägen den första milen mot Brunn. Sture som hade ett drickabälte med åtta småflaskor, och såg ut som en Londontunnelbanebombare, ville ha ett kort stopp för att fylla på magens vätskebalans. Efter ytterligare 3 km vid Enkärrsvägen blev det ett snabbstopp då Gustaf ville låna Andreas skidor med tröga hjul. Nu blev det lite mer jämn fart i gruppen, då otålige Gustaf inte längre behövde invänta oss andra efter sina små utbrytningsförsök. Efter 2,3 mil blev det officiell drickapaus med banan och havsutsikt, nere vid Björkviks brygga. Här hade Mattias heligt lovat ett havsbad. Om det inte varit för den slimmade spinningbruden, kunde han här ha fått en dykbrud på ”kroken”.

Av sportdryck och banan fick Sture upp farten och gjorde ett ryck, innan vi andra fattat vad som hänt var stures lucka 100 talet meter. Strax därefter kommer en liten bil där en lodis sticker ut huvudet och skrålar som en värsta raggare –”HEJA HEJA, GO GO”. Det visade sig vara vår gamla ordförande Thomas, som antingen var ute med ”raggargänget” utan HD-bågar eller kanske på älgjakt.

Vid den härliga backen upp mot ”Mark & Väg” (grustaget) började Andreas som åter åkte på sina tröga skidor få för sig att diagonala. Men påhejad av Gustaf tog Andreas även denna backe med ren stakning. Han fällde dock kommentaren att han inte skulle orka lyfta en penna på flera dagar. Därefter tog Gustaf över de tröga skidorna. Lasse passade under skidbytet på att rycka lite då han vis av sin distansrunda visste att det återstod två tunga backar. Men fusk lönar sig sällan, de övriga kom ifatt Lasse vid sista backen, fast både Andreas och Sture tog i denna sista backe hjälp av benen. Alla återkom till målet i samlad tropp efter denna 3,5-mils runda. Väl ”hemma” väntade en snabb-banan och lite sportdryck för att återställa kolhydratbalansen. Sedan blev det bastu där Gustaf bjöd på öl och mycket god rättstavad Gustafskorv. När detta var slukat och klart blev det bubbelpool. Här låg vi och bubblade i massagestrålar tills magarna kurrade och grillat kött stod på menyn. Den enda som klagade lite efter två köttstycken var Andreas som lite stånkande sa – Å jag som är bjuden på middag om två timmar…

Vi tackar Lasse för det fina arrangemanget och önskar fler kunnat varit med (slita sig ur sängen) och deltagit på denna mycket välordnade träning. Lasse har nu satt ribban högt inför nästa månadstränings som Mattias lovat anordna under liknande premisser. Det rycktas om spinning och tajta tjejer…