Sture och Sommarturen på rullskidor!

Här kommer sent om sider en minirapport från rullskidturen i lördags.

Vi blev endast 4 st som åkte turen, Andreas, JO, O-Per och jag (Sture).
Innan vi startade så kom det några regnstänk och det fanns hotfullt mörka moln runtomkring oss men det var varmt och skönt i luften. Regnmolnen försvann plötsligt och det blev ljusa moln istället och vi fick inget regn alls på oss under turen. Det blev med andra ord ett bra rullskidväder.
Vi startade från parkeringen på Sandövägen för att åka till Kalvsviks-brygga. Jag kom iväg sist som vanligt då jag fick vänta på ett par bilar för att komma över vägen. JO och Andreas kom iväg först sedan O-Per och sist jag(Sture) som vanligt då jag fick vänta på ett par bilar för att komma över vägen. Andreas och JO stack iväg i en (för mig) hög fart med O-Per ca 30 m efter och jag 100 m efter. Efter ca 3 km så kom O-Per ikapp dom där framme och jag hade 15 m kvar till O-Per så vi var nästan tillsammans alla 4.

Det var emmellertid det närmaste jag kom Andreas och JO under själva åkningen. När O-Per kommit ikapp Andreas och JO så höjdes farten och jag kom längre och längre efter. O-Per lyckades haka på de snabba killarna ända till Kalvsvik och jag var kanske 300 m efter. Vid bryggan väntade de in mig och vi vände för att fortsatta mot Lillsved. Det blev då lite långsammare åkning i kanske 5 km som vi höll ihop sedan ökades farten igen och jag började långsamt släppa. Strax före Siggesta så ser jag plötsligt 50 m framför mig hur O-Per ramlar. Andreas och JO stannar för att hjälpa O-Per och jag kommer ikapp. Det visade sig att O-Per har märkt att ju närmare han ligger den åkare som är framför honom ju lättare går det. Då Andreas får minska farten för något som ligger i vägen så kör O-Per in i honom och vurpar. Trots armbågsskydd så börjar O-Per blöda i ena armbågen då skyddet satt lite fel. Det blev lite omplåstring sen var det bara att fortsätta igen.

O-Per hade lyckats att hänga med elitkillarna ända till vurpan efter ca 2 mil. Därefter så tyckte han att det gick lite trögare, va skönt tänkte jag då O-Per plötsligt blivit så omänskligt snabb. Vi åkte ned till Lillsved där Andreas och JO väntade in mig och O-Per. Vi fortsatte sedan mot Stenslätten för att fika. Vid framkomsten så blev vi varmt mottagna av Anders som äger Lolas cafe. Anders hade gjort grymt goda mackor. Jag köpte en macka som hette liten ost och skinkmacka. Mackan som var ca 3 dm lång var bland det godaste jag ätit någongång (undrar hur stor, en stor macka hos honom är då en liten macka var jättestor). Jag tror att alla tog den lilla ost och skinkmackan. Andreas fick plötsligt syn på nybakade wienerbröd och blev alldelles lyrisk och utropade en sån vill jag ha och med tindrande ögon så lyckades han övertala mig att också ta ett wienerbröd. Jag tror att alla även köpte varsin läsk (trocadero) samt kaffe .

Efter att vi fått våra läckerheter så kom cafeägare Anders ut och satte sig med oss. Han har ett stort idrottsintresse och cyklar ibland från Gröndal och ända ut till Stenslätten. Han vill också lära sig att åka rullskidor och vi tipsade honom om vår hemsida och att gå med i NVSK.
Efter att vi fikat så drack vi även en del vatten samt fyllde på våra vattenflaskor för att fortsätta turen. Nästa anhalt var parkeringen vid Sandövägen. JO och Andreas som åkte snabbare än mig och O-Per fick starta lite före oss så att vi inte sinkade dem. O-Per hade problem med en alldelles ny kontrollrem som gått sönder och han fick mecka med den några minuter innan jag och han stack i väg. Jag kände mig jättetrött när vi startade från Stenslätten. O-Per och jag höll ihop i ca 6 km sedan orkade jag inte hålla hans höga fart längre. När jag kom till parkeringen ca en halv minut efter O-Per så ser jag JO köra ut från parkeringen med sin bil för att åka hem till familjen.

Andreas stod och väntade på oss vid parkeringen och han verkade faktiskt vara rätt slut. Själv var jag totalt slut och orkade inte åka en meter till. Även O-Per tyckte att nu får det räcka. Vi beslutade oss då för att vår långtur fick sluta här. Vi stod och funderade på hur långt vi egentligen åkt. Jag trodde det var ca 40 km men då jag var så otroligt slut så började misstänka att det kanske var längre. Andreas trodde att det nog var 45 km, så bestämde oss för att det nog stämde.
När jag kommit hem så mätte jag på kartan hur långt det var och sedan åkte jag även sträckan med bil för att kontrollera att jag mätt rätt. Det visade sig att var långtur inte blev så lång, det blev ingenting mot för Hammers och Björntorps IF-s längder runt 70 km.
Vår långtur blev endast 38,3 km ,men jag har sällan varit så slut som efter denna tur då jag åkt på maxhastighet nästan hela vägen. Jag, JO och O-Per åkte med 2-ans hjul och Andreas med Swenors 3-or som är som Elpex 2 1/2-or.

Rullskidturen tycker jag visar att elitkillarna Andreas och JO är i bra form och att O-Per har blivit verkligt vass. Det ska bli spännande att se hur det går för NVSK-s åkare i Alliansloppet.

Lämna ett svar

Top