Så gick det till: Först gick O- Per noggrant igenom alla tryckfel i avhandlingen. En patient som glömts bort lite här och där, och nåt kommatecken och nån felstavning.

Sedan sammanfattade opponenten Ebbe Hansen från Danmark vad O-Per kommit fram till.
Bland annat såg O-Per ingen signifikant skillnad i upplevd smärta efter lång tid hos patienter som stelopererats i ländryggen mot en grupp som fått sjukgymnastik.

Opponenten ställde sen rätt kluriga frågor om statistik och om urvalet av patienter. Första frågan: Vad är external validation? O-Per sa sig inte kunna förklara det på svenska följt av en tyst minut med gnuggande på geniknölarna. Vi i publiken satt och svettades och led med O-Per. Sen flöt det på bättre. O-Per hade dragit lott mellan patienterna vem som skulle få vilken behandling. Slumpen gjorde att det var en lite snedfördelning mellan rökare och icke-rökare i grupperna men O-Per var bestämd med att detta var bästa metoden. Frågestunden med opponenten drog ut på tiden så pass att Sture och Proskitmannen var tvungna att gå innan det var öppet för auditoriet att ställa frågor.

Här är några som Proskitmannen tänkt att ställa (och räknar med att få svar på forumet): I gruppen tränande, arbetande män såg man en tydlig förbättring efter steloperation.

Många längdskidåkare har ländryggsbesvär (Dählie, Staffan Larsson m fl), skulle steloperation kunna vara ett alternativ?

Vad är bästa behandlingen vid Ostbåge-syndrom?

O-Per rekommenderar dans-terapi. Vilken dans är bäst? Ger tango för ensidig träning?

Varför finns inte skidåkning utan stavar >1 mil med som behandlingsmetod?

Vad är skillnaden mellan nackspärr och backspärr?

Har inte hört något annat än att O-Per nu kan titulera sig medicine dr. Grattis!