Historien om NVSK´s chip-tidtagnings-system

Vill du läsa och förstå lite hur det fungerar kan t.ex. gå in under deras två senaste artiklar eller och läsa lite mer. Hela detta system är egentligen ett industriellt chip-system som ännu inte är tänkt för människor eller sport.

Varför vi i lilla NVSK, helt oberoende av ”Racetimer”, har utvecklat samma system, är en lång historia som nedan är förkortad och förhoppningsvis begriplig.

Inför vårt första Värmdölopp 2007 fick vi hjälp med tidtagningen av en äldre man vid namn Einar. Han hade sedan lång tid utvecklat ett tidtagningssystem som han försökt sälja in till Svenska Skidförbundet. SSF valde dock inte hans system. Efter Einars bortgång donerade Einars fru hela tidtagningssystem till oss.

I början förstod sig dock ingen av oss på Einars tidtagningssystem. Men Annas man Niklas – som bara tycker datorer och teknik är en liten kul hobby vid sidan om – tog sig an hela utrustningen. Niklas skrev om hela Einars mjukvara till några få rader i modernare datatappning. Sedan testades detta med stor framgång bl.a. under rullskidcupen 2008.

Vid förra årets Värmdölopp, då anmälningarna bara strömmade in tack vare den bra vintern, blev vi lite tagna på sängen. Einars system var gjort i en lågfrekvent version som bara kunde läsa enstaka ”målgångar” i taget. (Ungefär som att läsa chip i hundöron.) Nu krävdes något som kunde läsa flera chip samtidigt. Vi gick över till högfrekvent.

Detta krävde helt annan utrustning för läsare och antenner. Vi köpte in läsare och antenner för ca 60 000 kr. Med bara ungefär en vecka kvar till Värmdöloppet 2010, försökte vi ”knäcka koden” till de billiga engångschipen. När vi knäckt koden och kunde numrera chipen var vi nöjda. Personen som Niklas hade kontakt med, tyckte vi var galna och trodde ALDRIG vi skulle få det att fungera på en vecka. En ”tomteverkstad” bildades två kvällar på Teaterskeppet (Niklas huvudsakliga vistelseort), för att fästa chipen på nummerlapparna. Vi testade mest chipen fastsatta på nummerlappar genom att vifta dem under antennerna. Avläsningen var i stort sett 100 %-ig. När vi sedan använde systemet på Värmdöloppet 2010, så blev det bara ungefär 85 %-ig tillförlitlighet. Som tur var hade vi andra klockor som back-up. Det vi hade missat var att en människokropp bestående av vatten tog bort signalen från chipet.

Vi har nu i år hoppats på nya typer av chip, då utvecklingen av just denna teknologi är ny och hela tiden i utveckling. Jag (Lasse) och Niklas (vår underbare hobbytekniker) har så sent som söndagen den 23/1 ägnat ett antal timmar åt att utvärdera olika typer av chip. Det finns ett antal hårda solida chip – som ser ”proffsiga” ut. Problemet är att för sportevenemang verkar dessa fungera sämre än ”engångschip” på klisterremsa. Detta då dessa hårda chip är framtagna att sättas på mot metall (järnvägsvagnar mm). Hela detta chipsystem är egentligen inte tänkt att appliceras på människokroppar, utan mer utvecklad för industriell verksamhet.

Så det enkla ”engångschipet” på klisterremsor verkar f.n. fungera bäst, bara det kommer en liten bit från den mänskliga vattenbaserade kroppen. Troligen kommer vi att använda enklast tänkbara chip, påklistrat på en L-plast-profil. Vi hade i år hoppats på lite ”proffsigare” utseende på chipen, men det kommer istället åter igen se ut som ”förskolans hobbyverksamhet”.

Racetimer har ju egna nummerlappar med färdiga chip. På något sätt måste deras chip, som sitter på nummerlapparna, vara vinklade lite bort från kroppen. Om det går, kommer vi beställa ett antal nummerlappar från dem, bara för att ha som framtida referens. Ifall vi ska utnyttja deras redan färdiga nummerlappar istället för att ordna vår egen lilla tomteverkstad för chip. Chipen kostar bara 3 kr styck, men tiden för att få dessa fastsatta på vinklade plastlister och sedan på nummerlapparna, får anses som den största ”kostnaden”.

Vi hoppas i år kunna få ungefär samma träffsäkerhet som ”Racetimer”. De skriver att de har 99,9% tillförlitlighet. Men jag tror man får ta deras siffror med en nypa salt. Det framgår heller inte riktigt om siffran just är för chip-avläsning under målgång. Deras system borde också få lite sämre tillförlitlighet t.ex. vid regn. Men de vi inte klarar med chip räknar vi med att vi klarar utmärkt med våra klockor och videokameror som back-up.

Niklas har i år även kopplat ihop hela tidtagningssystemet med dataprogrammet SSF-timing. Detta har dock mest att göra med att vi lite bättre ska leva upp till Skidförbundets krav.

Vi hoppas det kommer andra chip till kommande år. Hårda ”flergångschip” ungefär som den vi hoppades på i år. Men i år kommer vi åter att kalla till tomteverkstad på Teaterskeppet. Gratis julmust mm samt trevligt pysselsamkväm utlovas till alla NVSK-tomtenissar!!! Så håll utkik efter datum och tid på hemsidan närmaste dagarna!

Lämna ett svar

Top