08:52 Olle kommer ut ur stugan och möts av Gustaf och Pastorn som redan är på plats.
08:55 Mattias anländer på cykel. 08:56 Mattias ombytt från cykelkläder till springkläder. I samma veva dyker Mats upp.

08:59 Olle börjar spring för hans klocka är minsann 09:00. 10 minuter senare är vi på platsen där Pontus ska möte upp. Men till vår förvåning är han inte där.

Efter kort överläggning bestämmer vi att vi måste springa och titta till kaoset på saltsjöbadsvägen. Efter lite ropande dyker Kaos upp i kaoset. 2 minuter senare är han redo att haka på och springa för första gången på någon månad.

30 minuter senare så stannar vi till och Olle meddelar att -Det är nu klokt att lämna drickat och annat lösöre här, då det lätt kan tappas bort under kommande kilometrar.
Han förklarar sedan att det är dags för dy-löpning och att vi förmodligen kommer att återvända till samma punkt igen.
Mattias hade läst Olles instruktioner lite dåligt och hade valt finskorna. Vilket gjorde att hans annars så vägvinnande steg fick bytas ut mot en mer utpräglad cowboy stil för att desperat försöka undvika de värsta dyhålen. Efter två varv i sumpen tyckte även Olle att det räckte och vi återgick till stigarna.
Men efter bara 10 min blev han lite sugen på dyn igen och vill visa oss sitt eget sumphål.
Tydligen var det förra lite mer känt i trakten och brukade även i brist på alternativ användas som fotbollsplan av traktens barn. Olles ställe var dock helt orört och vi kände oss mycket privilegierade att vi fick trampa runt där.

Vid en dryg timmes löpning ges första chansen att vända hem. Pontus som har lite att göra hemma väljer då att avvika.
Lite senare var det dags för Olles sedvanliga rökpaus. Denna gång hade han lagt upp banan så att det sammanföll med den soffa som hans granne skänkt till Hellas orienteringsklubb. Tydligen hade grannen uttryckt det som så att -De ska väll också kunna få vila lite ibland.
Fyra halsbloss senare är vi på väg igen.

Med 50 minuters löpning kvar ges den andra chansen att gena hem. Pastorn som släpat lite överväger möjligheten men väljer att kämpa vidare. Älg, ropar någon och plötsligt har vi tre stora älgar som springer med på sidan. Vi stannar till och de korsar vår väg och försvinner in i skogen.

Med fem kilometer kvar börjar tempot dras upp något men Olle lyckas till en början hålla ihop gruppen genom att ligga längre bak och att det bara är han som vet var vi ska. Tre kilometer kvar, nu är även Olle med, och det går bara fortare och fortare. Tillslut är vi helt utspridda. Detta får dock ett naturligt slut då det med en kilometer kvar blir lite bergsklättring. Några fartökningar till hinns med innan vi lagom trötta är tillbaka och kan njuta av røde pølse med extra allt.